Ulcerös kolit

Ulecerös kolit är en kronisk tarminflammation begränsad till ändtarm och tjocktarm. Om bara ändtarmen är inflammerad kallas den proktit.
Tunntarmen drabbas aldrig. Omkring 30 000 i Sverige lever idag med denna diagnos. Ca 500 nyinsjuknar varje år och den debuterar oftast i 15-25 års åldern.

Då sjukdomen är kronisk går den i skov, som betyder att inflammationen är sämre och bättre under tid. En del har några skov i livet och andra har stora besvär. 

Vad är orsaken till Ulcerös kolit?

Att den är kronisk innebär att man har den hela livet. Man vet inte orsaken till den men en viss ärftlighet finns. Vissa människor, tror forskarna, har en medfödd risk att utveckla sjukdomen. Yttre faktorer kan också spela roll, som miljöpåverkan. 

Vilka symtom är det?

Symtomen varierar beroende på hur stor del av tjocktarmen som är inflammerad under ett skov. Lösa avföringar är den vanligaste symtomen och i akuta faser kan dessa innehålla blod, var och slem. När sjukdomen brett ut sig, kan patienten drabbas av allmänna symtom som feber, viktnedgång, blodbrist och trötthet. 

Hur ställs diagnosen?

Genom undersökningar som röntgen, blod- och avföringsprover kan man fastställa om man har en inflammation i tarmen. Genom rectoskopi, där läkaren för in ett ihåligt plaströr genom ändtarmen för att se hur tarmen ser ut, kan sen diagnos fastställas. Även en koloskopi, som är en undersökning där läkaren för in en tunn slang för att fotografera tjocktarmen och eventuellt ta vävnadsprover, fastställer diagnosen. Ibland kan det dock vara svårt att fastställa om det är Crohns sjukdom eller Ulcerös kolit och då kan diagnosen senare ändras.

Vilken behandling finns det?

De flesta medicinerar ständigt med inflammationshämmande medel för att förhindra återfall. Som underhållsbehandling använder man Salazopyrin eller substanser som utvecklats därifrån. Man använder också olika typer av lavemang för behandling av inflammation begränsad till nedre delen av tjocktarm och stolpiller för behandling av ändtarmsinflammation.

Kirurgisk behandling bör ske vid akut svår inflammation där cortison inte hjälper, medicinsk underhållsbehandling sviktar med flera akuta episoder per år, cellförändringar som kan utveckla cancer och säkerställd cancer i tjocktarm eller ändtarm. 

Kirurgisk behandling innebär då att patienten får en kontinent ileostomi, kontinent ileostomi (s.k. Kocks blåsa) eller bäckenreservoar (s.k. IPAA, ileo pouch anal anastomos). Även en direktkoppling av tunntarmen till övre delen av ändtarmen kan förekomma (s.k. IRA, ileo rektal anastomos).

Kost och näring

Någon speciell diet krävs oftast inte för dessa patienter. Vissa saker bör man tänka på och det är att viss mat ger mer gasbildning än andra. Vid kontinent ileostomi, bäckenreservoar och IRA finns det lösande respektive stoppande födoämnen som kan användas.

Tandhälsan

Det är viktigt att sköta om sina tänder då saliven kan minska och det ger muntorrhet, på grund av medicinering. Särskilt tandvårdsstöd kan sökas. Tala med din tandläkare om det.