Crohns sjukdom

Crohns sjukdom är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom.  Man beräknar att 20-30 000 personer i Sverige har sjukdomen och cirka 700 nyinsjuknar varje år. Crohns är vanligast i övre delen av tjocktarm och nedre delen av tunntarm men kan även finnas i hela mag-tarmkanalen. 

Sjukdomen upptäcktes av den amerikanske läkaren Burril Crohn och när den beskrevs på 1930-talet trodde man att den bara drabbade den nedersta delen av tunntarmen. Nu vet man att sjukdomen kan uppträda längs hela mag- tarmkanelen; i munhåla, matstrupe, magsäck, tunntarm, tjocktarm och ändtarm men är vanligast i nedre delen av tunntarmen.

 

Vad är orsaken till Crohns sjukdom?

Sjukdomen är en kronisk inflammatorisk sjukdom. En orsak kan vara att vissa har en medfödd risk för att få sjukdomen. Miljöpåverkan är också en tänkbar faktor. En del som insjuknar i Crohns sjukdom har någon släkting med inflammatorisk tarmsjukdom. Det man vet säkert idag är att rökare har en större risk att få sjukdomen. Tidigare ansåg man att virus var den troligaste orsaken men numera har intresset alltmer knutits till att bakterier kan vara orsaken till sjukdomen.

Vilka symtom är det?

De vanligaste symtomen är magsmärtor och diarré och det kan även förekomma blod i avföringen och feber. Vikminskning är inte så ovanligt och andra symtom kan vara trötthet och besvär från ändtarm, hud och leder. Näringsbrist hör också till vanliga besvär beroende på hur aktiv sjukdomen är och var den i tarmen den sitter.  Fistlar är också karaktäristiskt för Crohns sjukdom. Sjukdomen går i s.k. skov, som betyder att det är tillfälliga försämringar och dessemellan kan den drabbade vara relativt besvärsfri. Skoven kan vara i olika långa perioder och ibland ge upphov till endast lindriga symtom.

Hur ställs diagnosen?

Genom undersökningar som röntgen, blod- och avföringsprover kan man fastställa om man har en inflammation i tarmen. Genom rectoskopi, där läkaren för in ett ihåligt plaströr genom ändtarmen för att se hur tarmen ser ut, kan sen diagnos fastställas. Även en koloskopi, som är en undersökning där läkaren för in en tunn slang för att fotografera tjocktarmen och eventuellt ta vävnadsprover, fastställer diagnosen. Ibland kan det dock vara svårt att fastställa om det är Crohns sjukdom eller Ulcerös kolit och då kan diagnosen senare ändras. 

 

Vilken behandling finns det?

Har man fått en fastställd Crohns sjukdom är det specialistvård med regelbundna kontroller som gäller. 

I dag har man kommit långt inom forskningen och varje patient får en individuell medicinering som syftar till att hålla sjukdomen under kontroll och stoppa akuta inflammationer och förebygga nya. Medicineringen är också anpassad till var i tarmen inflammationen sitter och hur svåra skoven är. Mellan skoven behöver en del ingen medicinering alls.  

Om den medicinska medicineringen inte hjälper sker en kirurgisk behandling. I dag tar man bort så liten del som är möjligt av den inflammerade tarmen. I de fall där tjocktarmen och ändtarmen är svårt inflammerade blir det oftast en stomioperation som hjälper patienten.

På Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg finns Tarmsviktscentrum. Dit bör de patienter med kort tarm remitteras. Tarmsvikt definieras som ett tillstånd då tarmens absorptionsförmåga är så låg att extra energigivande näringsämnen och/eller vätska och elektrolyter krävs för att bibehålla hälsan.

Kost och näring

Kosten är viktig för behandling av inflammatoriska tarmsjukdomar.  Om nedre delen av tunntarmen är bortopererad bör man se till att vitamin B 12 tillförs då det upptas i den delen av tarmen. I övrigt bör man prova sig fram vad gäller kosten. Man bör se till att få i sig tillräckligt med näring, vätska, mineraler och salter. Att kontakta en dietist är att rekommendera.

Tandhälsan

Det är viktigt att sköta om sina tänder då saliven kan minska och det ger muntorrhet, på grund av medicinering. Särskilt tandvårdsstöd kan sökas. Tala med din tandläkare om det.