Tarmcancer

Tjock- och ändtarmscancer/kolorektalcancer

Tjock- och ändtarmscancer kallas även för kolorektalcancer, då det latinska namnet kolon är tjocktarmen och det latinska namnet rektal är ändtarmen. Det är den tredje vanligaste cancerdiagnosen i Sverige och den ökar i Sverige. Orsaken är inte känd men att miljö och kost spelar roll är de flesta läkare eniga om.

Cirka 6 000 insjuknar varje år i denna cancertyp. Under 2020 var det tänkt att alla regioner i Sverige skulle införa tarmcancerscreening men det visar sig att alla har inte uppfyllt den överenskommelsen. Nationell screening kommer att resultera i att fler tumörer upptäcks i tid och det är det viktigaste när det gäller överlevnad. 

Vad är orsaken till kolorektalcancer?

Det största orsaken till kolorektalcancer är kost och miljö. Det är vetenskapen ense om. Vi rör på oss mindre och äter kanske inte alltid så bra kost. Det har en stor betydelse för utveckling av tjocktarmscancer. Man vet också att rökning är en bidragande orsak till tarmcancer. Vetenskapen tror att en viss ärftlighet också kan finnas.

Crohns sjukdom och ulcerös kolit, som är inflammatoriska tarmsjukdomar, ökar också risken för att utveckla tjocktarmscancer. Dessa sjukdomar går i skov (återkommande inflammationer) och dessa inflammationer i tarmen kan också öka risken, efter lång tid. 

Familjär Adenomatös Polypos, FAP, är en ärftlig sjukdom som framförallt yttrar sig som talrika polyper (slemhinneknottror) i tjock- och ändtarm företrädesvis. Polyperna är för det mesta så kallade adenom, som betyder att de innehåller celler som har en rubbad tillväxtreglering. Ett adenom kan på sikt utvecklas till cancer och risken är störst i just tjock- och ändtarm. Polyper i övriga delar av mag-tarmkanalen kan också utvecklas till cancer.

Vilka symtom är det?

Nu år 2020 har vi i allmänhet större kunskap om symtom när det gäller cancer över huvud taget. Då det är inte alltid är så tydliga symtom på denna cancerform är det väldigt viktigt att man är uppmärksam på minsta förändring. Alla har vi olika rutiner och om man märker förändring vid avföring som t.ex tätare eller längre perioder mellan gångerna på toaletten, blod i avföring, diarré eller förstoppning är det bra att höra med en läkare. Trötthet och smärta eller annat som man inte känner igen bör man och vara uppmärksam på och uppsöka läkare.

Det behöver inte betyda att det är cancer, det kan vara andra orsaker till besvären men det är alltid bra att besöka till läkare för att få klargjort vad det är. Viktigt att veta är att desto tidigare man söker för eventuella förändringar desto bättre blir resultatet. Även om man är rädd att det är cancer, tänk att tiden är den viktigaste faktorn när det gäller den diagnosen.

Om din läkare vill gå vidare med fler undersökningar så skrivs en remiss där det är noga angivet vilka särskilda besvär eller provsvar som krävs för att ett visst standardiserat vårdförlopp ska kunna starta.

Vad är standardiserat vårdförlopp?

I dag finns det standardiserat vårdförlopp för många cancersjukdomar. En av dem är kolorektalcancer. Det innebär att alla som utreds ska uppleva att de får en helhetsorienterad vård utan onödig väntetid oavsett var i landet vederbörande bor. Undersökningarna ska göras i samma ordning och så snart det är möjligt. Det är  vad som menas med standardiserade vårdförlopp.

Om det finns en misstanke om cancer så ska de standardiserade vårdförloppen förkorta tiden till start av den första behandlingen. 

Det finns mer att läsa om vilka utredningar och behandlingar som ska göras inom t.ex kolorektalcancer och vilka tidsramar som är önskvärda. Läs gärna mer på standardiserat vårdförlopp för tjock- och ändtarmscancer

Hur ställs diagnosen?

Efter att man fått remiss så följer vidare undersökningar. När alla undersökningar är klara blir du oftast kallad till den läkare som har ansvarat för utredningen. Om utredningen visar att du har kolorektalcancer får du mer besked om det och vad som kommer att ske framledes. Då får du också träffa en kontaktsjuksköterska som kommer att vara ditt stöd framöver och som kan svara på frågor. 

Nationellt vårdprogram

Om utredningen visar på kolorektalcancer så finns det ett nationellt vårdprogram i dag som vården följer. Detta för att det ska vara en jämlik och god vård till alla patienter, oavsett var man bor i Sverige, oavsett kön och socioekonomisk status. Vårdprogrammen bygger på bästa medicinska kunskap och ger rekommendationer om utredning, behandling, omvårdnad, rehabilitering och uppföljning. Här kan du ladda ner Det nationella vårdprogrammet som togs fram 2020.

 

Vilka behandlingar finns?

Det säkraste sättet att bota tjocktarmscancer och ändtarmscancer är att operera bort tumören med omkringliggande lymfkörtlar. Det viktigaste är att tumören har hittats i tid och inte spridit sig. 

Vid ändtarmscancer kombineras kirurgin ofta med strålbehandling enbart eller i kombination med cytostatika, nästan alltid före operationen. 

Naturligtvis är målet alltid att operera bort cancern. För att minska risken för återfall är det viktigt med god marginal runt tumören. Det kan innebära att läkaren också tar bort frisk vävnad runt tumören  och även lyftkörtlar tas bort. Det är viktigt att operationen görs med stor noggrannhet så att också de cancerceller som hunnit sprida sig en bit från huvudtumören avlägsnas.

Ändtarmscanceroperationer görs i dag endast av specialutbildade kirurger. Så bör det vara även vid tjocktarmscancer.

Vid tjocktarmarscancer är det helt beroende på tumörens placering, hur mycket av tarm som opereras bort. Det kan bli att man kan ta bort tumören och sy ihop delarna eller att man måsta ta bort större delen av tarmen och anlägga en stomi, kallas även påse på magen. Denna kan vara tillfällig eller permanent. Läs mer om kolostomi.

Cancer i ändtarmen sitter ibland så långt ner att slutmuskeln inte kan bevaras. Då görs samtidigt en stomioperation och stomin blir då permanent. Läs mer om kolostomi.

 

Lilla Tarmcancerboken

För dig med tarmcancer och dina närstående. En bok framtagen av Amgen AB i samarbete med flera läkare och granskad av Vuokko Elmer, ansvarig för cancerfrågor i ILCO-förbundet under flera år.

Hämta boken här.

Tunntarmscancer

Tunntarmscancer beskriver olika former av cancertumörer som utgår från tunntarmen. De två vanligaste formerna av tunntarmscancer kallas för neuroendokrin tumör (carcinoid) och adenocarcinom. De flesta patienterna som insjuknar i tunntarmscancer är cirka 60 år. Det är en ganska ovanlig typ av tarmcancer. 

Läs mer på sidan cancer.se