Minska antalet regioner för att klara vården efter pandemin

2021-07-27

Debattartikel i DN 24 juli: En ökad nationell styrning av sjukvården vore fel väg att gå. ­ I stället ­måste antalet regioner minskas från 21 till sex eller nio för att klara ­vården efter coronapandemin, skriver professorn och barnläkaren ­Jonas F Ludvigsson.

Covid-19 har satt fokus på sjukvården. Vid det här laget är de flesta medvetna om att de nordiska länderna delvis haft olika strategier för att hantera pandemin. Även om faktorer utanför vården spelat en viktig roll för ländernas skilda utfall under pandemin bör även skillnader i vårdens organisation skärskådas.
De nordiska länderna har valt att organisera sin vård på olika sätt, visar en översikt som tidigare i veckan publicerades i den medicinska tidskriften Clinical Epidemiology. I Norge och Danmark har reformer genomfört. Dessa grannländer har i dag fyra respektive fem regioner för sjukvården.
Det innebär att varje region ansvarar för i genomsnitt 1-1,3 miljoner invånare. Visst är Skåne, Västra Götaland och Stockholm stora regioner, men de flesta före detta landsting har kvar samma kostym och ansvarar för mindre än en halv miljon invånare.
Finlands organisatoriska indelning liknar till stor den svenska med 20 regioner. Den skiljer sig ändå genom att cirka 40 procent av läkarkåren utgöras av distriktsläkare jämfört mot cirka 16 procent i Sverige. Det gör att finsk primärvård kan ta ett större ansvar och avlasta slutenvården.

Sidan redigerades senast: 2021-07-27