Urinblåsecancer

Rapport om urinblåsecancervården i Sverige

Under 2022 har Reform Society på uppdrag av Merck och Pfizer tagit fram rapporten "Så kan vården vid
urinblåsecancer bli bättre". I rapporten belyses ett antal relevanta statistiska fakta som ger en tydlig bild av situationen inom urinblåsecancervården. 

Läs rapporten här.

Cancer i urinblåsan/urinblåsecancer

Urinblåsecancer är en av de vanligaste cancersjukdomarna. Behandlingen kan variera mycket mellan olika personer, beroende på hur sjukdomen utvecklas. Ibland behövs en större operation. Urinblåsecancer kan förekomma i alla åldrar men är ovanligt före 50 års ålder.

Vad är orsaken till urinblåsecancer?

Cancern uppstår i den slemhinna som täcker urinblåsans vägg. Detta är en alldeles speciell slemhinna, som till skillnad från slemhinnan i mag-tarmkanalen, inte kan suga upp några beståndsdelar från urinen. Slemhinnan skyddar på så sätt kroppen från de slaggprodukter och andra beståndsdelar som finns i urinen. Man tror att det kan utvecklas cancer i denna slemhinna. Vad som ger upphov till denna cancerutveckling i slemhinnan vet man inte riktigt men en stor faktor som har betydelse är rökning.

Vilka symtom är det?

Det första symtomet är oftast blod i urinen. Även trängningar till vattenkastning, sveda och smärta kan förekomma. Om det endast är täta trängningar och eventuellt sveda kan det ofta bero på en urinvägsinfektion och därför är det bra med läkarundersökning så man får medicin för detta.

Har man återkommande besvär med urinvägsinfektioner är det viktigt att söka läkare för en större utredning. Tumörer både i de nedre och de övre urinvägarna kan medföra en ökad risk för urinvägsinfektion. Detta bör man tänka på vid återkommande infektioner.

Vid misstanke om urinblåsecancer sker en utredning enligt ett standardiserat vårdförlopp. 

Vad är standardiserat vårdförlopp?

Standardiserat vårdförlopp finns för många sjukdomar i dag och med det menas att alla som utreds för en viss cancersjukdom ska bemötas så lika det går. Vården strävar efter att undersökningarna ska göras i samma ordning och gå så fort som möjligt oavsett vem du är eller var du bor. Det ska finnas tider avsatta till de undersökningar som kan behövas. Läs mer om standardiserat vårdförlopp.

Hur ställs diagnosen?

Det görs en cystoskopi. Det innebär att läkaren tittar i urinblåsan med ett särskilt instrument, ett cystoskop. Även om de allra flesta tumörer i urinblåsan definitionsmässigt är cancrar, innebär inte det att alla är livsfarliga.

De flesta tumörer som upptäcks i urinblåsan är ytliga. Det betyder att tumören antingen växer i slemhinnan, kallas stadium Ta, eller växer ner i det tunna skiktet av kärl- och bindväv under slemhinnan, kallas T1. Dessa kan avlägsnas med ett så kallat operationscystoskop och risken för spridning är liten för denna typ av tumörer.

Övriga ytliga tumörtyper, som kallas T1G2, TaG3 och T1G3, som alltså är en minoritet, innebär en ökad risk för senare övergång till djupväxande cancer. Därför vill man vid dessa tumörer ge någon typ av kompletterande behandling, som till exempel immunterapi eller cellgiftsbehandling utöver TUR-B.

Vid cirka en tredjedel av fallen växer cancern inåt i urinblåsväggen och kallas då T2, eller ut i vävnader som omger urinblåsan, kallas T3, eller över på omgivande organ, kallas T4. Då krävs annan behandling.

Vilken behandling finns det?

De flesta tumörerna opereras bort genom urinröret med ett cystoskop. Med hjälp av detta instrument kan den ytliga tumörer hyvlas bort, det kallas TUR-B. Urinblåsan måste dock kontrolleras livslångt och det uppkommer ofta nya tumörer som måste hyvlas bort enligt TUR-B.

Vid elakartade tumörer tar man oftast bort hela urinblåsan. Operationen kallas cystektomi och innebär att urinblåsan opereras bort tillsammans med prostata och sädesblåsorna hos män. Hos kvinnor när urinblåsan tas bort är det ofta tillsammans med livmodern, äggstockarna och en del av slidans framvägg. Vid denna åtgärd föregås ofta operationen av en period med cellgiftsbehandling. Man måste sen leda urinen genom en ny urinväg och oftast anläggs en urostomi. Läs mer om urostomi.

Nationellt vårdprogram

Om utredningen visar på urinblåsecancer så finns det ett nationellt vårdprogram i dag som vården följer. Detta för att det ska vara en jämlik och god vård till alla patienter, oavsett var man bor i Sverige, oavsett kön och socioekonomisk status. Vårdprogrammen bygger på bästa medicinska kunskap och ger rekommendationer om utredning, behandling, omvårdnad, rehabilitering och uppföljning. Här kan du ladda ner nationellt vårdprogram för urinblåsecancer.

Informationsfolder om urinblåsecancer

ILCO har i samarbete med Pfizer och Merck gjort tre informationsfoldrar om urinblåsecancer i syfte att bidra till ökad kunskap om sjukdomen. Läs broschyrerna nedan genom att klicka på dem. 

Cancer i urinblåsan - icke muskelinvasiv urinblåsecancer   Cancer i urinblåsan - invasiv urinblåsecancer

Filmer om urinblåsecancer

ILCO har tillsammans med Pfizer och Merck även tagit fram tre filmer om urinblåsecancer. Se dem nedan.

Frågor om urinblåsecancer - introduktion

 

1. Frågor till en patient om urinblåsecancer

 

2. Frågor till en kontaktsjuksköterska om urinblåsecancer

 

3. Frågor till en urolog om urinblåsecancer

Föreläsning om Tarmhälsa/tarmohälsa efter behandling av cancer i bäckenområdet

Sidan redigerades senast: 2023-10-16