Tarmcancer

Tjock- och ändtarmscancer, även kallad kolorektalcancer, är den tredje vanligaste cancerdiagnosen i Sverige. Orsaken är inte känd men att miljö och kost spelar roll är de flesta läkare eniga om.

Cirka 6 000 insjuknar varje år i denna cancertyp. Under 2020 införs tarmcancerscreening i Sverige vilket kommer att resultera i att fler upptäcks i tid och det är det viktigaste när det gäller överlevnad. 


Vad är orsaken till kolorektalcancer?

Man tror att en viss ärtlighet kan finnas. Kost och miljö tror man har stor betydelse för utveckling av tjocktarmscancer. Rökning vet man idag är en av orsakerna till tarmcancer.

Ulcerös kolit och Crohns sjukdom, som är inflammatoriska tarmsjukdomar, ökar också risken för att utveckla tjocktarmscancer, då det vid inflammation i tarmen bildas många nya celler, som i sin tur kan öka risken.

Familjär Adenomatös Polypos, FAP är en ärftlig sjukdom som framförallt yttrar sig som talrika polyper (slemhinneknottror) i tjock- och ändtarm. Polyperna är för det mesta så kallade adenom, som betyder att de innehåller celler som har en rubbad tillväxtreglering Ett adenom kan på sikt utvecklas till cancer och risken är störst i tjock- och ändtarm. Polyper i övriga delar av mag-tarmkanalen kan också utvecklas till cancer.


Vilka symtom är det?

Det är inte alltid så tydliga symtom på denna cancerform men om man märker förändring vid avföring som t.ex. tätare eller längre perioder mellan gångerna på toaletten, blod i avföring, diarré, förstoppning, trötthet och smärta eller annat som man inte känner igen bör man uppsöka läkare. Det behöver dock inte betyda att det är cancer, det kan vara andra orsaker till besvären men det är alltid bra att gå till läkaren för att få klargjort vad det är.

Om din läkare vill gå vidare med fler undersökningar så skrivs en remiss där det är noga angivet vilka särskilda besvär eller provsvar som krävs för att ett visst standardiserat vårdförlopp ska kunna starta.

 

Vad är standardiserat vårdförlopp?

Ett standardiserat vårdförlopp för en viss cancersjukdom betyder att alla som utreds ska bemötas så lika det går. Vården strävar efter att undersökningarna ska göras i samma ordning och gå så fort som möjligt oavsett vem du är eller var du bor. Det ska finnas tider avsatta till de undersökningar som kan behövas. 

Hur ställs diagnosen?

Om utredningen visar att du har cancer får du besked om det vid ett besök hos den läkare som ansvarat för utredningen. Då får du också träffa en kontaktsjuksköterska som kommer att vara ditt stöd framöver och som kan svara på frågor. 

Kost och näring

Om man blir opererad och får en kolostomi behöver man oftast ingen speciell kost men många undviker gasbildande födoämnen för att slippa gas i stomipåsen. En stomisköterska provar ut bandage (stomipåsar) som passar just dig. 

Samliv och familjeplanering

Anpassning till ett normalt liv efter en kolostomioperation innebär oftast inte några problem. En stomi innebär för de flesta inget hinder för ett normalt sexliv vare sig för män eller kvinnor. Fertiliteten kan dock minska som vid alla större bukoperationer. Operationen innebär inte ökad risk för missfall och graviditeter förlöper normalt. Spontan förlossning är som regel vanligast.

Tunntarmscancer

Tunntarmscancer beskriver olika former av cancertumörer som utgår från tunntarmen. De två vanligaste formerna av tunntarmscancer kallas för neuroendokrin tumör (carcinoid) och adenocarcinom. De flesta patienterna som insjuknar i tunntarmscancer är cirka 60 år.

Läs mer på sidan cancer.se