Ulcerös kolit

Vad är ulcerös kolit?

Ulcerös kolit är en inflammatorisk tarmsjukdom som är begränsad till ändtarm och tjocktarm. Om bara ändtarmen är inflammerad kallas den proktit. Tunntarmen drabbas aldrig. Omkring 30 000 i Sverige lever idag med denna diagnos. Cirka 500 insjuknar varje år och den debuterar oftast i 15-25 års åldern.

Då sjukdomen är kronisk går den i skov, vilket betyder att tarmen är mer inflammerad vid ett skov och man mår sämre. När inflammationen är lugnare är det inte så stora besvär. En del har några skov i livet och andra har stora besvär. 

Vad är orsaken till ulcerös kolit?

Att den är kronisk innebär att man har den hela livet. Det är kroppens egna immunförsvar som angriper den egna tarmslemhinnan och vissa människor har en medfödd risk att utveckla sjukdomen, tror forskarna. Det finns familjer där en person har ulcerös kolit och en annan har Crohns sjukdom. Yttre faktorer kan också spela roll, som miljöpåverkan. 

Vilka symtom är det?

Symtomen varierar beroende på hur stor del av tjocktarmen som är inflammerad under ett skov. Lösa avföringar är den vanligaste symtomen och i akuta faser kan dessa innehålla blod, var och slem. När sjukdomen brett ut sig, kan patienten drabbas av allmänna symtom som feber, viktnedgång, blodbrist och trötthet. Det kan också vara smärtor i nedre delen av buken. Om dessa symtom finns bör du söka läkare och få remiss till mag/tarmspecialist, så kallad gastroenterolog, för undersökningar. 

Hur ställs diagnosen?

Genom undersökningar som röntgen, blod- och avföringsprover kan man fastställa om man har en inflammation i tarmen. Genom rektoskopi, där läkaren för in ett ihåligt plaströr genom ändtarmen för att se hur tarmen ser ut, kan sen diagnos fastställas. Även en koloskopi, som är en undersökning där läkaren för in en tunn slang för att fotografera tjocktarmen och eventuellt ta vävnadsprover, fastställer diagnosen. Ibland kan det dock vara svårt att fastställa om det är Crohns sjukdom eller ulcerös kolit och då kan diagnosen senare ändras. Då brukar man göra en röntgen med magnetkamera. 

Vilka behandlingar finns det?

Vid en diagnostiserad ulcerös kolit medicinerar de flesta med inflammationshämmande medel för att förhindra skov. De kallas 5-ASA och är både inflammationshämmande och förbyggande. Det finns också biologiska läkemedel och kortison. Forskningen har gått framåt vad gäller den medicinska behandlingen av ulcerös kolit. Man kan också använda olika typer av lavemang för behandling av inflammation begränsad till nedre delen av tjocktarm och stolpiller för behandling av ändtarmsinflammation.

Kirurgisk behandling kan det bli vid akut svår inflammation där till exempel inte cortison hjälper. Det kan också vara så att den medicinska underhållsbehandlingen inte hjälper så bra eller att man upptäckt cellförändringar som kan utveckla cancer.  Det kan också var en cancer i tjocktarm eller ändtarm. Då blir det aktuellt med kirurgisk behandling och då finns olika varianter beroende på hur tarmens skick är. 

Valen kan stå mellan en kontinent ileostomi  (så kallad Kocks blåsa) eller bäckenreservoar (så kallad IPAA, ileo pouch anal anastomos). Även en direktkoppling av tunntarmen till övre delen av ändtarmen kan förekomma (så kallad  IRA, ileo rektal anastomos). Det kan också bli aktuellt med en permanent ileostomi

Kost och näring

Någon speciell diet krävs oftast inte för dessa patienter. Vissa saker bör man tänka på och det är att viss mat ger mer gasbildning än andra. Vid kontinent ileostomi, bäckenreservoar och IRA finns det lösande respektive stoppande födoämnen som kan användas.

Tandhälsan

Det är viktigt att sköta om sina tänder då saliven kan minska och det ger muntorrhet, på grund av medicinering. Vid diagnostiserad ulcerös kolit kan man ansöka om särskilt tandvårdsstöd. Din tandläkare hjälper dig med det. Det innebär (år 2020) 600 kr/halvår.