Crohns sjukdom

Vad är Crohns sjukdom?

Crohns sjukdom är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Man beräknar att 20-30 000 personer i Sverige har sjukdomen och cirka 700 insjuknar varje år. Crohns sjukdom är vanligast i övre delen av tjocktarm och nedre delen av tunntarm men kan även finnas i hela mag-tarmkanalen. 

Sjukdomen upptäcktes av den amerikanske läkaren Burril Crohn och när den beskrevs på 1930-talet trodde man att den bara drabbade den nedersta delen av tunntarmen. Nu vet man att sjukdomen kan uppträda längs hela mag- tarmkanelen; i munhåla, matstrupe, magsäck, tunntarm, tjocktarm och ändtarm men är vanligast i nedre delen av tunntarmen.

 

Vad är orsaken till Crohns sjukdom?

Sjukdomen är en kronisk inflammatorisk sjukdom. En orsak kan vara att vissa har en medfödd risk för att få sjukdomen. Miljöpåverkan är också en tänkbar faktor. En del som insjuknar i Crohns sjukdom har någon släkting med inflammatorisk tarmsjukdom. Det man vet säkert idag är att rökare har en större risk att få sjukdomen. Tidigare ansåg man att virus var den troligaste orsaken men numera har intresset alltmer knutits till att bakterier kan vara orsaken till sjukdomen. 

Vilka symtom är det?

De vanligaste symtomen är magsmärtor och diarré och det kan även förekomma blod i avföringen och feber. Viktminskning är inte så ovanligt och andra symtom kan vara trötthet och besvär från ändtarm, hud och leder. Näringsbrist hör också till vanliga besvär beroende på hur aktiv sjukdomen är och var den i tarmen den sitter. Fistlar är också karaktäristiskt för Crohns sjukdom. Sjukdomen går i så kallade skov, som betyder att det är tillfälliga försämringar och dessemellan kan den drabbade vara relativt besvärsfri. Skoven kan vara i olika långa perioder och ibland ge upphov till endast lindriga symtom.

Om dessa symtom finns bör du söka läkare och få remiss till mag/tarmspecialist, så kallad gastroenterolog, för undersökningar. 

Hur ställs diagnosen?

Genom undersökningar som röntgen, blod- och avföringsprover kan man fastställa om man har en inflammation i tarmen. Genom rektoskopi, där läkaren för in ett ihåligt plaströr genom ändtarmen för att se hur tarmen ser ut, kan sen diagnos fastställas. Även en koloskopi, som är en undersökning där läkaren för in en tunn slang för att fotografera tjocktarmen och eventuellt ta vävnadsprover, fastställer diagnosen. Ibland kan det dock vara svårt att fastställa om det är Crohns sjukdom eller Ulcerös kolit och ibland kan diagnosen senare ändras. 

 

Vilka behandlingar finns det?

Har man fått en diagnostiserad Crohns sjukdom är det specialistvård med regelbundna kontroller som gäller. I dag har man kommit långt inom forskningen och varje patient får en individuell medicinering som syftar till att hålla sjukdomen under kontroll och stoppa akuta inflammationer och förebygga nya. Medicineringen är också anpassad till var i tarmen inflammationen sitter och hur svåra skoven är. Mellan skoven behöver en del ingen medicinering alls.

SWIBREG – nationellt kvalitetsregister för inflammatorisk tarmsjukdom. Då botande behandling saknas för Crohns sjukdom, är det viktigt att personer med denna sjukdom blir registrerade i SWIBREG. Där sker löpande registrering, vilket är viktigt för att förbättra vården för personer med inflammatorisk tarmsjukdom. 

Om den medicinska medicineringen inte hjälper sker en kirurgisk behandling. I dag tar man bort så liten del som är möjligt av den inflammerade tarmen. I de fall där tjocktarmen och ändtarmen är svårt inflammerade blir det oftast en stomioperation som hjälper patienten. Läs gärna med om ileostomi eller kolostomi.

På Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg finns Tarmsviktscentrum. Dit bör de patienter med kort tarm remitteras. Tarmsvikt kan bero på olika saker där inflammatorisk tarmsjukdom är en. Det är ett tillstånd då tarmens absorptionsförmåga är så låg så extra energigivande näringsämnen och/eller vätska behöver tillföras. Det är viktigt att tarmsviktspatienter kommer remitteras till denna specialistvård för att bibehålla hälsan. Tarmsviktscentrum i Göteborg tar emot patienter från hela landet. Du kan också själv skriva en egen remiss.

Kost och näring

Kosten är viktig för behandling av inflammatoriska tarmsjukdomar.  Om nedre delen av tunntarmen är bortopererad bör man se till att vitamin B 12 tillförs, då det upptas i den delen av tarmen. B12-brist kännetecknas av bland annat krypningar, domningar och ibland känselbortfall i framförallt fötter. Minnet kan också bli försämrat. Man prova sig fram vad gäller kosten. Det kan man göra genom att prova en liten bit av en maträtt och se hur tarmen reagerar. Vissa grönsaker bör kanske undvikas. Viktigt är att se till att få i sig tillräckligt med näring, vätska, mineraler och salter. Om det känns svårt att hantera rekommenderas att man tar kontakt med en dietist. 

Tandhälsan

Det är viktigt att sköta om sina tänder då saliven kan minska och det ger muntorrhet, på grund av medicinering. Vid diagnostiserad Crohns sjukdom kan man ansöka om särskilt tandvårdsstöd. Din tandläkare hjälper dig med det. Det innebär (år 2020) 600 kr/halvår.