Jag opererades när jag var 24. Direkt när jag vaknade ur narkosen kände jag mig friskare än innan. Inget ont hade jag heller. Jag hatade min stomi första veckan. Tyckte den var ful, äcklig och helt fel och onaturlig. Andra veckan var jag mer likgiltig till den. Vecka tre tyckte jag att det var det bästa som hänt och där befinner jag mig ännu. Stomi är inte något handikapp utan det är anledningen till att vi fungerar som vanliga människor.
16år är ju en ganska känslig ålder. Han vill väl skaffa brudar och vara som alla andra och det är inte så kul när man har stomi. Räkna med att han blir mer tillbakadragen. Alla är ju naturligtvis olika men den genomsnittlige stomibäraren blir nog mer inåtvänd.
Jag tror att det är viktigt att få han att förstå att han kan göra allt som hans friska kompisar kan göra. Det är lätt att fastna i tankar som "om jag inte hade haft stomi hade jag gjort det" Att stanna hemma från resor eller att välja att inte spela fotboll eller åka med kompisarna och bada tex.
Sedan kan du ju ta och se till att fylla skåparna hemma med mat han gillar. Jag åt helt sjukt mycket efter att jag fått stomi.